För att kunna känna igen liv när vi hittar det och för att veta hur vi skall leta behöver vi ha en uppfattning om vad liv är. Att försöka konstruera en definition av liv hjälper oss också att formulera våra tankar kring vad liv är. De flesta av oss har nog en intuitiv uppfattning av vad liv är, och kan i de flesta situationer utan problem skilja ut vad som är levande från vad som inte är det. Det finns dock (...) situationer när det inte är fullt så enkelt. Man är till exempel inte överens om huruvida virus är liv. Virus kan föröka sig och genomgår evolution men de har ingen egen metabolism vilket många hävdar är en nödvändig egenskap för att vara levande. Numera finns det också datorprogram som har vissa egenskaper gemensamma med sådant som vi normalt kallar liv. De kan till exempel föröka sig och genomgå en slags evolution. Däremot är de inte uppbyggda av DNA, och dessutom är de ju tillverkade av oss. Trots detta finns det de som vill hävda att datorprogram kan vara levande. Å andra sidan finns det desto fler som förnekar det. Många förnekar också att levande datorprogram alls är möjligt. De som gör det kan till exempel hävda att liv måste ha en viss form av kemisk bas eller vara ett resultat av naturligt urval i motsats till urval baserat på regler som vi människor har konstruerat. När man diskuterar utomjordiskt liv så blir det ofta ännu svårare att avgöra vad som är levande än när vi diskuterar liv här på jorden. Utomjordiskt liv kommer förmodligen att vara väldigt olikt det vi normalt kallar liv men någonting bör det ju ha gemensamt med livet på jorden för att det skall vara befogat att använda beteckningen liv om båda. När man letar efter liv i extrema miljöer här på jorden, och i ännu högre grad när man letar efter liv på andra himlakroppar, är det av avgörande betydelse att man har någon slags uppfattning om vad liv är. Det finns framför allt två skäl till det. Det ena är att man behöver kunna avgöra om det man hittar är liv. Det andra är att vi behöver bestämma oss för hur och var vi skall leta (resurserna för att leta efter liv är ju inte obegränsade). Man behöver till exempel välja rätt slags instrument som reagerar på rätt saker. För att kunna göra det behöver man veta vilka egenskaper man skall leta efter, det vill säga man behöver veta vad liv är. (shrink)

The Posthuman offers both an introduction and major contribution to contemporary debates on the posthuman. Digital 'second life', genetically modified food, advanced prosthetics, robotics and reproductive technologies are familiar facets of our globally linked and technologically mediated societies. This has blurred the traditional distinction between the human and its others, exposing the non-naturalistic structure of the human. The Posthuman starts by exploring the extent to which a post-humanist move displaces the traditional humanistic unity of the subject. Rather than perceiving this (...) situation as a loss of cognitive and moral self-mastery, Braidotti argues that the posthuman helps us make sense of our flexible and multiple identities. Braidotti then analyzes the escalating effects of post-anthropocentric thought, which encompass not only other species, but also the sustainability of our planet as a whole. Because contemporary market economies profit from the control and commodification of all that lives, they result in hybridization, erasing categorical distinctions between the human and other species, seeds, plants, animals and bacteria. These dislocations induced by globalized cultures and economies enable a critique of anthropocentrism, but how reliable are they as indicators of a sustainable future? The Posthuman concludes by considering the implications of these shifts for the institutional practice of the humanities. Braidotti outlines new forms of cosmopolitan neo-humanism that emerge from the spectrum of post-colonial and race studies, as well as gender analysis and environmentalism. The challenge of the posthuman condition consists in seizing the opportunities for new social bonding and community building, while pursuing sustainability and empowerment. (shrink)

A range of views on the morality of synthetic biology and its place in public policy and political discourse.

During antiquity, the astronomical questions of the day and the methods used to formulate and answer them were clearly within the realm of philosophy. That changed most notably in the sixteenth century when Tycho Brahe turned astronomy into a modern empirical science by formulating (in principle) testable hypotheses, figuring out how to test them, building the proper instruments, and making – for that time – very accurate and systematic observations of the sky. These observations eventually led to the modern view (...) of the solar system and ultimately the rejection of the classical Aristotelian worldview. Since then, the exploration of space has been located clearly in the realm of natural science – and, to an increasing extent, technology. In parallel to that, space has – at least since World War II –to a high degree been a place for military and political ambitions and activities. The scientists that have been involved in space exploration have mainly been physicists, together with some chemists and geologists. Lately, the exploration of space has engaged more and more biologists in the search for extraterrestrial life. The international space station, along with plans to send humans to Mars, has led to an increased involvement of medical science. If present speculations about space tourism and mining on planets, moons, and asteroids hold true, in the future we will probably see many new professions dealing not just with exploration, but also exploitation of space. Philosophy has never totally left the realm of space exploration. As space exploration and exploitation become more and more interdisciplinary, and as space becomes a bigger part of our lives, it will be time once more for philosophy to turn its attention towards space. The mission for philosophers is not to indulge in speculations over questions that are better dealt with by empirical methods. Ther are, however, several questions connected to the exploration and exploitation of space that are of a philosophical nature and that deserve to be examined seriously from a philosophical perspective. I believe that philosophical scrutiny of these questions will be to the benefit of both space exploration and philosophy. Interesting and, indeed, important philosophical questions arise in many areas of space exploration. Some of the most interesting and important ones relate to the search for extraterrestrial life, of which some will be presented here. I will not attempt to answer these questions here. Instead, this chapter should be seen as an introduction to some of the philosophical questions raised by astrobiology. (shrink)