En el Perú, el 2021 se ha caracterizado por una presencia significativa de inestabilidad política; principalmente, por la lucha mediática y pretenciosa que emprendió la candidata de ultraderecha, Keiko Fujimori, por asumir el poder y negar cualquier medio legítimo que optara el actual presidente de la República, Pedro Castillo. A ello, se le añadió el impacto negativo que dejó la pandemia del COVID-19 en los distintos ámbitos; en especial, en el económico. En ese contexto, la entrevista hecha al inversionista Julio (...) César Galarreta Koicheoski busca dilucidar aquellos medios alternativos, legales y eficaces que existen para que los ciudadanos no resulten afectados. Una de sus alternativas consiste en el negocio que él está desarrollando con respecto a los préstamos que se realizan en las casas de empeño, sin que para ello se asuman riesgos mayores. Esta modalidad es muy diferente de la que emplean los bancos, las financieras, las cajas o las cooperativas de ahorro y crédito, puesto que sus clientes no requieren un historial crediticio favorable, como el de figurar en Infocorp con una calificación indeseable o el de tener préstamos impagados. Más bien, necesitan contar con un artículo que posea un valor dentro del mercado contemporáneo. La valuación, la cotización y los intereses del mismo se producirán a partir de esa lógica, con la finalidad de que exista un beneficio mutuo entre el cliente y la casa de empeño. La dinámica económica que oscila en esta conversación resulta neurálgica, merced a que brinda al lector una información que le permitirá conocer los medios a los que puede acceder para obtener un préstamo en caso de que tenga dificultades al solicitarlo en las formas tradicionales. (shrink)

Jag tror att det är ett misstag att kräva av humanvetenskaperna (d.v.s. humaniora, samhälls- och beteendevetenskaperna) att de imiterar naturvetenskapernas forskningsmetodik. Humanvetenskaperna studerar meningsfulla fenomen vilkas natur är på ett grundläggande sätt annorlunda än de blott fysiska fenomen som naturvetenskapen studerar. Den största skillnaden är att meningsfulla fenomen inte uppenbarligen är lagbundna på samma sätt som fysiska fenomen och uppvisar därför inte samma regelbundenhet och förutsägbarhet som fysiska fenomen. För att studera meningsfulla fenomen krävs därför andra forskningsmetoder. Trots att humanvetenskaperna (...) studerar fenomen som inte är lagbundna och är på ett visst sätt subjektiva, så vill jag mena att de studerar objektivt verkliga fenomen och kan få giltig kunskap om dem. Att subjektiva fenomen också kan vara objektivt verkliga kan låta märkligt för vissa läsare, varför jag rundar av med en diskussion om vad det egentligen innebär för något att vara objektivt verkligt. Enligt den definition jag föreslår så framstår att meningsfulla fenomen, också de som kallas ”sociala konstruktioner”, kan förstås som objektivt verkliga företeelser trots att de på ett betydelsefullt sätt också är subjektiva. (shrink)