The assumption that positive affect leads to a better performance in simple cognitive tasks has become well established. We address the question whether positive and negative emotions differentially influence performance in complex problem-solving in the same way. Emotions were induced by positive or negative feedback in 74 participants who had to manage a computer-simulated complex problem-solving scenario. Results show that overall scenario performance is not affected, but positive and negative emotions elicit distinguishable problem-solving strategies: Participants with negative emotions are more (...) focused on the seeking and use of information. We discuss methodological requirements for investigating emotion influences in complex and dynamic cognitive tasks. (shrink)

The assumption that positive affect leads to a better performance in simple cognitive tasks has become well established. We address the question whether positive and negative emotions differentially influence performance in complex problem-solving in the same way. Emotions were induced by positive or negative feedback in 74 participants who had to manage a computer-simulated complex problem-solving scenario. Results show that overall scenario performance is not affected, but positive and negative emotions elicit distinguishable problem-solving strategies: Participants with negative emotions are more (...) focused on the seeking and use of information. We discuss methodological requirements for investigating emotion influences in complex and dynamic cognitive tasks. (shrink)

It has been argued that some animals are moral subjects, that is, beings who are capable of behaving on the basis of moral motivations. In this paper, we do not challenge this claim. Instead, we presuppose its plausibility in order to explore what ethical consequences follow from it. Using the capabilities approach, we argue that beings who are moral subjects are entitled to enjoy positive opportunities for the flourishing of their moral capabilities, and that the thwarting of these capabilities entails (...) a harm that cannot be fully explained in terms of hedonistic welfare. We explore the implications of this idea for the assessment of current practices involving animals. (shrink)

Uncertainty, insufficient information or information of poor quality, limited cognitive capacity and time, along with value conflicts and ethical considerations, are all aspects thatmake risk managementand riskcommunication difficult. This paper provides a review of different risk concepts and describes how these influence risk management, communication and planning in relation to forest ecosystem services. Based on the review and results of empirical studies, we suggest that personal assessment of risk is decisive in the management of forest ecosystem services. The results are (...) used together with a reviewof different principles of the distribution of risk to propose an approach to risk communication that is effective aswell as ethically sound. Knowledge of heuristics and mutual information on both beliefs and desires are important in the proposed risk communication approach. Such knowledge provides an opportunity for relevant information exchange, so that gaps in personal knowledge maps can be filled in and effective risk communication can be promoted. (shrink)

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken tillfrågade lärare för grundskolans lägre årskurser F-3 upplever sin undervisning kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Studien utgår från Sandra Hardings genusteori samt Judith Butlers begrepp kring performativitet. Studien är tänkt att synliggöra hur lärare i de lägre årskurserna undervisar kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer samt att lyfta hur undervisningen balanseras mellan kön och normer. -/- Resultatet av studien visar att det upplevs finnas svårigheter kring framför allt (...) ämnet sexualitet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer där det framkommer en osäkerhet kring vad undervisningen förväntas innehålla samt den egna lärarens svårighet att veta hur ämnet ska anpassas till grundskolans lägre åldrar. Inte heller sexuella övergrepp och grooming lyfts av fler än två av de sex tillfrågade lärarna, något som inte svarar mot det eventuella behovet av sådan undervisningen med tanke på att forskning visar hur vanligt det är med sexuella övergrepp hos barn. -/- Studiens resultat visar också på att lärarna har ett väletablerat normkritiskt förhållningssätt där de aktivt reflekterar över sina egna normer och språkbruk för att inte förstärka normer i sin undervisning. I och med detta aktiva normkritiska förhållningssätt påvisade studien knappa svårigheter kring balansen mellan kön och normer i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Normerna kring genus uppfattades av de tillfrågade lärarna skapas utanför skolverksamheten. Eleverna upplevdes av lärarna att vara medvetna om normer hörande till de olika könen, vilket styrks av tidigare forskning där kulturella definitioner av manligt och kvinnligt påverkar barn även i yngre ålder. Resultatet av studien förklaras utifrån Hardings genusteori där lärarnas individuella normer kring genus, som är en produkt av hur de strukturella och symboliska normerna i samhället ser ut, kan ha en inverkan på hur de tolkar innehållet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Det tolkas även utifrån Butlers begrepp om performativitet, att våra handlingar och ord skapar normer, där lärarna riskerar att påverka undervisningen i och med att undervisningen eventuellt kan föra vidare beteenden och normer som är påverkade av den individuella tolkningen av området. (shrink)

"Wir mögen an der Natur beobachten, messen, rechnen, wägen und so weiter, wie wir wollen, es ist doch nur unser Maß und Gewicht, wie der Mensch das Maß der Dinge ist." So schrieb Goethe im Jahre 1807. "Die Natur wird uns keine Sonderbehandlung gewähren, nur weil wir uns als 'Krone der Schöpfung' betrachten... Ich fürchte, sie ist nicht eitel genug, um sich an den Menschen als einen Spiegel zu klammern, in dem allein sie ihre eigene Schönheit sehen kann", schreibt der (...) Physiker Hans-Peter Dürr heute. Diesen beiden Stellungnahmen liegen sehr unterschiedliche Vorstellungen vom Verhältnis Mensch - Natur zugrunde. Wie überhaupt die Naturphilosophie von den Vorsokratikern bis in die Gegenwart die unterschiedlichsten Varianten dieser Beziehung durchgespielt hat. Dass der Mensch sich jedoch in einem weit über die alttestamentarische Vorstellungskraft hinausgehenden Maße die Natur "untertan" gemacht und dabei großräumig zerstört hat, steht außer Zweifel. Im Rahmen der ökologischen Krise muss das Verhältnis zur Natur neu überdacht werden. Das vorliegende Lesebuch, das sich auch als Studientext und Diskussionsgrundlage für Schulen und Hochschulen bestens eignet, bietet den Blick in die Geschichte der Naturphilosophie, der dafür unerlässlich ist: Die Schwierigkeiten, die heute im Umgang mit der Natur auftreten, sind vielfach auf immer noch wirksame traditionelle Naturvorstellungen zurückzuführen. Andererseits gibt es einige eigenständige, bisher noch zu wenig berücksichtigte Ansätze, die zu neuen Konzeptionen anregen können. ------------------------------------------------------------- Inhalt: Vorwort; Einführung: Traditionslinien der Naturphilosophie; Heraklit und die Atomisten Leukipp und Demokrit; Platon und Aristoteles; Christliches Naturverstehen im Mittelalter: Aurelius Augustinus, Thomas von Aquin, Jacob Böhme; Naturvorstellungen in der beginnenden Neuzeit: Galileo Galilei, Rene Descartes, Isaac Newton; Kants Naturbegriff; Goethes Naturforschung; Nachkantische Naturphilosophie: Friedrich Wilhelm Joseph Schelling, Georg Wilhelm Friedrich Hegel; Geschichte der Natur und Kritik des Naturalismus: Karl Marx, Charles Darwin, John Stuart Mill; Kritik des Substanzbegriffes, Alfred North Whitehead, Werner Heisenberg, Ilya Prigogine und Isabelle Stengers; Bibliographie. (shrink)

Der Beitrag untersucht den plattformökonomischen Infrastrukturwandel der Öffentlichkeit und damit die affektökonomischen Strukturmerkmale sozialer Medien. In diesem Rahmen analysieren die Autor:innen in medientechnischer Perspektive die Programmatik von News-feed-Algorithmen wie auch des User-Engagements von Facebook und Co. und damit einher-gehend eine „Infrastruktur der Affizierung“, die es proprietären Plattformen einerseits ermöglicht, in einer Kultur der Visualität große Datenmengen der Nutzer:innen abzuschöpfen, um andererseits für diese selbst weitestgehend opak zu bleiben. In diesem (Un-)Sichtbarkeitsverhältnis manifestiert sich schließlich eine epistemische bzw. „infrastrukturelle Macht“, der die (...) Autor: innen sowohl eine Reihe von Plattform-Alternativen entgegnen als auch den Appell, mehr demokratische Experimente mit ihnen zu wagen. (shrink)